Sol sol strålande sol💛.

Första februari idag och nu är vi hela en månad närmare våren.. fantastiskt vad himlans glad man kan bli så här på en vanlig måndag. Minus 12 och solsken... och NU händer det... några små strålar tittar in här hemma i farstun... herreguuud så som jag har längtat efter det. Allt känns helt plötsligt så rätt o lätt.. tänk att en sol kan ge en sån positiv känsloboost i livet... underbart.  Den lilla solgula Primulan passar så perfekt till dagens lätta humör. Väldigt fin framför den gamla trälådan märkt med Ö-viks Mejeriförening. Tackar o bockar för den Herr Knutsson... dock var den alldeles för fin för att hamna ute i trädgården så den står naturligtvis på första parkett i farstun fylld med krukväxter året om💚

Tulpanvackert.

Kollrig kan jag bli för mindre... men de första solupplysta Tulpanerna för året de måste ju bara förevigas... jisses så vackert i februarisolens sken. Just detta fotot kan ju faktiskt en annan mulen dag kanske vara bland det vackraste jag kan få gå tillbaka o titta på och säkerligen så kommer jag då även ihåg lyckoruset jag kände just här där o då...💛

Malabarskog.

Tisdag 2 februari,  kyligt idag... nästan minus tjugo tidigt i morse. Klart men ändå så faller lätta snödun från ovan..  som från ingenstans... precis så som det bara kan bli riktigt kalla dagar.

Tisdagstitt i frörummet och jag tror nog att jag lutar mer åt gråt än åt skratt. Jäkulens skit jag kommer ju drunkna i Malabarspenat... det är som en tät skog i såtråget med de hemsamlade fröna och inte nog med det så har nu fröna från köpepåsen också grott. Fyra till fem dagars grotid... hade ju för mig att det stod: kan ta tid på sig att gro... kan jag försöka minnas detta nudå till nästa år.

***Ylva du behöver alltså inte så dom i januari... snälla vänta i alla fall till slutet av februari... det hinner bli plantor av dom ändå.

En eftersläntare.

Tidig morgontitt i frörummet denna torsdag 4 februari och vad lustigt det är att så mycket kan hända bara från en dag till en annan. I stöket på "fröön" så står en del krukor med jord kvar där innehållet redan skolats ut och imorse så fanns det helt plötsligt en liten planta i en av dom krukorna. En liten liten söt eftersläntare som grott... helt utan tillsyn av värme och vattning... vilken liten tuffing. Kunde ju inte låta bli att snabbt skola om den trots att timmen var tidig.

Synd nu bara att jag inte vet vad/vem denna lilla planta är... en Tomat är det nog med största sannolikhet eftersom den ser lite "taggig" ut på stjälken och vissa av fröerna i dom krukorna grodde ju inte. Tror inte på Chili... tycker dom är mycket släta i sitt utseende. Hmmm...  kanske skulle börja med en namnad tejpbit på krukorna också och inte bara en nedstucken etikett som flyttas vidare vid omskolningen. Vilma, Microbell eller Minibell nån av dom måste det nog vara... har ju för mig att bara Tiny Tim och Window Box Yellows alla fröer grodde. Måste räkna o kolla ikväll fast det spelar väl egentligen ingen roll... alla dom är ju söta o goa.

Solens återkomst.

Äntligen fredag idag. En hel helg framför sig med förhoppningsvis vackert väder, långa promenader och fröpyssel. Nog märks det att vi går mot den rätta tiden på året. Inget skvallrar om det mer än solens återkomst här hemma. Några minuter mer för var dag lyser den upp här i farstun och jag bara älskar det... finns inget som får mig på så bra humör som just detta underbara solskenet. Den enkla snabblunchen av kokt ägg  kändes lyxigt förgylld idag. 

Gillar min gamla bruna loppisflaska från Själevads Bryggeri... kul då saker härstammar från orten.. dom känns som lite mer speciella då på nått vis. Fast jag gillar ju egentligen allt vad gammalt, rost, loppis och auktionsgods heter och detta helt till sonens stora förskräckelse... tänk vad han får skämmas för sin mor.

Fröodlingen.

Söndag och redan sju dagar in i februarimånad. Minus tio tidigt i morse och just nu med en himmel som är lite halvt om halvt... lite täta molnslöjor men med en del stråk som ljusas upp av en bakomvarande sol och faktiskt även nån liten pyttig dutt med aningens blått därimellan... kanske kan bli en en fin dag längre fram.

Kikade till mina odlingar och kan konstatera att Myskriddarsporrarna som skolades ut flertalet i en och samma bytta dom ser ut att trivas så väldigt mycket bättre än de som fått en ensam plats i pluggbrätten med mindre "celler" och även bättre än de som står två o två i en 7x7 cm kruka. Jahapp... vad kan nu det bero på då. Kan det möjligtvis vara som så att den storra byttan håller kvar en mer jämn fukt i jorden jämfört med pluggbrättet som vill torka upp sig ganska så fort... hmmm.... får nog hålla koll på detta och kanske i så fall plantera om dom andra små till byttor dom också.

Violet de Provence.

Såg en sån häftig o vacker växt på tv... kan nog ha varit hos Mandelmanns och jag fick en sån plötslig lust att testa jag också. Kronärtskocka.. jissesamalia så fina dom var ville bums ha en sån här hemma och köpte mig naturligtvis en påse frön. Hittade en snygg "Violet de Provence"... sååå läckert färgad av lite svagt purpurlila. Förmodligen en alldeles för svår växt för mig men när villhöverkänslan kickar in då är den näst intill omöjlig att stoppa.

Väldigt olika i utseendet det var ju fröna... valde ut de finaste och lämnade kvar de svartprickiga. 28 januari sådde jag då dessa...läste på påsen och planterade ned 16 styckna i en o samma kruka MEN när jag nu googlar på Kronärtskocka så läser jag ETT frö i varje kruka... men för helvete varför står då inte sånt på fröpåsarna? Nu har jag ju alltså femton frön för mycket i min kruka. Och vad kommer att hända nu då... blir det bara tok av alltihopa... vill dom kanske inte störas i sitt rotsystem och därav ett frö i varje kruka eller blir dom ihoptrasslade och därmed sen omöjliga att skola ut. Jisses så mycket bättre och roligare det vore om såråden på fröpåsarna kunde utgå från att köparen aldrig testat just detta fröet och därmed då kunde ge de bästa möjliga förutsättningar för att lyckas. Får hoppas att det ändå blir nått av de som nu börjat visa sig i krukan. Kanske blir dom bara mindre plantexemplar än vad dom hade kunnat bli om dom istället satts en o en. 

Lilium Martagon.

Jomen tänk att solen tittade fram ändå... strålande vackert blev det ju faktiskt.

Förra årets riktiga skönhet bland alla Krolliljorna det var helt klart den höga och fantastiskt mörkt rosaröda sorten från Backsjö och tänk vad häftigt att just denna är vacker även idag... gillar växter som fortsätter att ge glädje hela året runt. Dock inte så mycket som syns i trädgården just nu med detta enorma snödjup men de få som gör det dom känns än mer viktiga. Kul i dessa frötider att även kunna skymta nått litet fröänme där inne i

Kylda groddar.

Måndag idag igen... jisses vad fort en helg passerar. Tänk vad bra om lediga dagar kunde fått vara samma till antalet som de arbetande... vilken livskvalitet det hade varit. 

Kom på sent igårkväll att jag inte tittat till sådderna i kylen på nån vecka. Förra året glömdes dom ju bort helt och allt blev bara tok så i år tänkte jag anstränga mig lite extra och vilken tur att jag bestämde mig för det för i krukan med Läkemalvan där fanns en massa små kritvita groddar. Dom fick genast förflytta sig ned till frörummet och idag så har dom börjat anta en lite grönare ton. Superkul... hoppas nu att det i slutändan verkligen kommer att bli några plantor.. vill så gärna ha nån till av denna skönhet. 

Doftande favoriter.

Tisdagsvackert i form av favoriten Pärlhyacinter, Muscari botryoides... jissesamalia så ljuvligt dessa små blå underverk doftar... det är så att ögonen flimmrar. Namnet Muscari ska visst hänvisa till ordet mysk och därav då till doften hos vissa av dessa små lökjuveler. Vet inte om jag någonsin riktigt tänkt på det just utomhus... kanske dom jag har därute är av den doftfria sorten men här i köket så är det fantastiskt när näsan djupdyker in i blomstren.

Så kul med små krukor av lökar som man kan tjuvstarta  våren med här hemma. Superfin kvalité var det också då de skjuter så många nya små blomstjälkar nedifrån trots att dom ur samma lök redan blommar fullt utslagna nån decimeter högre upp som skuggspelet visar. Dessa små ska naturligtvis få flytta ut i trädgården senare här i vår

Smågroddar.

Torsdag 11 februari och en tidig morgontitt i frörummet dit ännu en kylskåpssådd fått flytta. Helt plötsligt så fanns det då även små groddar i en kruka med Blodtoppen Pink Tanna som såddes 26 december. Oj vad det händer grejer nu... måste nog börja titta efter i kylen mest var dag nu så att inget missas. Otroligt vad fort dom grönar på sig när dom väl får komma ut i ljuset... på bara nån dag så ser dom ut som helt normala små frögroddar. Men...  var ska jag få plats med allt... DET är den stora frågan som jag ännu inte riktigt har svar på...

Pyssel.

Blomsterpysselade innan jobbet idag. Första gången jag testat... pillrigt men superkul. Grymt inspirerad har jag varit länge nu av fina Annelies Blomster & Bakverk som jag följer för att få ta del av alla de goda glutenfria recepten som hon delar med sig av och dessutom så är hon ju en sån stjärna på att göra vackra konstverk av både blommor, blad och mat. Helt faschinerande vad en del människor har i sig och bara kan. Har funderat o varit småsugen länge nu på att prova men aldrig riktigt kommit till skott förrän i morse och det var jättekul men även svårt att få till nått som faktiskt liknade nått. Jag får helt enkelt träna o öva och öva o träna... och tänk vad häftigt senare i år då det kommer att finnas blommor och blad i määängder ute i trädgården... vilka blomstertavlor man då kan försöka få till. Vårigt blev det ju i alla fall och det passar mig

Bladrariteter.

Lördag 13 februari med strålande vackert väder. Några få minusgrader och helt fantastiskt. Tog mig en sån där riktigt lång o skön promenad... kändes faktiskt som att jag bara kunnat fortsätta gå hela dagen. Den känslan kommer ju tyvärr inte allt för ofta nuförtiden. 

Tittade till mina sådder och av Myskmalvan grodde i år tre exemplar. Faktiskt exakt samma antal som dök upp förra gången som jag också testade denna sort... vem vet dom kanske bara kan gror tre åt gången. Stod där nere i frörummet och beundrade de fina bladen och kände mig så stolt över den läckra färgen som dom på sistone börjat anta... som en genuin bladfantast så går man så lätt igång på just sånt. Inte förrän senare gick det upp för mig att det inte var några bladrariteter jag skulle få ut till trädgården utan snarare att plantorna börjat signalera näringsbrist...  ojojoj så dum man får känna sig ibland.

Jobbig söndag.

Strålande vacker sol från en klarblå himmel och söndag idag. Men fyyy fasiken vilken blytung dag. Som bortblåst var ju gårdagens lätta känsla i kroppen. Analysen säger: Neeej.. min hjärna hade fel.. jag var inte förtjänt av den där hembakta chokladkakan igårkväll. Stooor miss med en tröja extra trots dagens kyligare väder... korvstoppningskänslan blev ett faktum. Därtill kan läggas några centimeter nysnö som fick skosulorna att glida sidledes o mer bakåt än framåt vilket gjorde jävlighetskänslan helt komplett. Inget solsken i världen hade kunnat ändra på det idag. Varför kan man inte få känna sig lätt o pigg alla dagar undrar jag.

Tänkte sen att en liten fotorunda i trädgården skulle få mig på bättre humör men väl där så fick jag syn på denna och inser då att jag helt glömt bort att fröså Törnrosas Kjortel. Jäkules skit hur kunde jag glömma den...

Vivevackert.

Semlornas dag denna tisdag... mums för semlor.. dom är som så kompletta på nått vis. Nybakta glutenfria till sonen som alltid är extra snäll mot sin bakande mor just denna dag... vad gör inte en snart nittonårig son för några semlor. 

Systeryster den äldre tog sig en sväng till blomsterhandeln och jag kunde ju inte låta bli att beställa några Jordvivor. Tio kronor per styck idag... helt otroligt vad billigt. Läckert snyggorangea... riktigt vårlysande kulörta var dom. Stor lycka när jag i ena krukan även fann en extra liten rosafärgad planta som kom med på köpet... fantastiskt vad glad man kan bli💚 Ska genast plantera om dom i ny fuktighetshållande jord precis som mina andra tidigare viveköp också gjorts och dom ser fortfarande så fina o granna ut. Nästan så jag börjar tro att dom kommer klara sig tills utplanteringsdax.

Omkrukning.

Onsdag 17 februari och minus 17 grader stod det på tempen klockan 6 i morse. Kan inte kylan bara försvinna... är så less på allt påbyltande av kläder. Förhoppningen står nu i att väderprognosen stämmer och att det till helgen faktiskt kan stiga till bara nån enstaka minusgrad... det vore härligt och tänk om det även kunde innefatta lite sol och fågelkvitter i mer våriga tongångar... det är drömmen just nu.

Gårdagskvällen tillbringades i frörummet tills det var dags för paret Mandelmann på tvn. Planterade om mina nya läckra små Vivor och tänk vad kul med denna fjärde i rosa... lite lustig i formen men den ska det nog också kunna bli nått av.

I gåva av systeryster så fick jag en Pelargonstickling vid namn Appelblossom som också krukades upp.. den kan bli hur tjusig som helst... ser ju urläcker ut. Behöver alla sticklingar jag kan få nu då missödet av -25 grader ute/ouppvärmt utrymme/placering för nära fönsterrutan drabbat mina övervintrande stackars fjolårspelargoner nere på jobbet. Ville bara gråta då jag såg eländet... hade noll och ingen tanke på dom då den riktiga kylan slog till. Hann rädda en stickling av den vita fina Lasse men alla andra frös sönder totalt ända in i minsta lilla växtcell... grämer mig såååå...

Grön glädje.

Fredag 19 februari och från o med igår nu även med en 19-åring här hemma... helt otroligt vad tiden går fort fram. Tycker det bara var som förra året han var en behändig liten knatte... alltid lugn, aldrig nått gnäll och inget grin... -Du vet inte vad det är att ha barn du sa min mor ibland då mitt obefintliga tålamod ändock gjorde sig påmint. Tänk om man bara hade kunnat få gå tillbaka i tiden och tagit vara på den bättre... småbarnsåren hade verkligen sett väldigt annorlunda ut då om allt fått göras om.

Tidig morgontitt bland fröodlingen och om turen håller i sig så verkar det kunna bli rätt så många nya små plantor av den fina Läkemalvan. Massor av små har tittat upp ur jorden sedan flytten från kylen ned till frörummets ljus. himlans kul det är att få se denna fräscha grönska som börjar fylla fler och fler krukor allt eftersom härnere... en riktig grön glädje är det.

Fröfel?

Runt nollan mulet, lätt snöfall, lördag och en supertung tur runt sjön. Fattar inget av denna varannandags-känsla. Gick ju inte alls att tvinga benen till en snabbare takt än hur jag försökte... helt kommunikationslöst mellan hjärna o ben... så förunderligt då de andra dagar så molnlätt tar sig runt samma sväng. Vad hur o varför undrar jag. 

Börjar även undra om min sådd med Sibirisk Kransveronika verkligen ÄR Veronicastrum sibiricum som det stod på den lilla vita STAfröpåsen. Är i och för sig en frösåddsnovis jag men bladen här ser "parställda" ut och mina andra fem olika sorter ute i trädgården har bladkransar... hmmmm..  kanske dom ändrar sig sen några bladpar längre upp men magkänslan tvivlar på det just nu. 

Godisgott.

Söndagsvila idag... tidig morgonpromenix men sen har latheten varit extrem resterande del av dagen. Skidskytte och Ahlgrens bilar det är väl ärligt talat vad dagen har ägnats åt. Tänk att en färsk Ahlgrens med ett idogt ätande en och en åt gången får påsen att räcka 1 timme och 12 minuter... värdelöst vetande men ett väldigt prisvärt helggodis.

I frörummet doftar det gott av tomater bara man rör till vid bladverket... älskar den doften.. får mig att tänka på solvarm sommar och ett liiite mer nyttigt godis Inget smakar så gott som just solvarma tomater. Herreguuud så jag önskar mig ett litet eget växthus just nu.. men inget köpeväxthus..  vill helst bygga ett själv och där skulle jag sen ha suttit i en skön vilostol och bara proppat i mig en massa små godistomater. Vilken härlig dröm... och tomatplantor har jag ju redan... både Vilma, Tiny Tim, Minibell och Microbell. Alla ser än så länge superfina ut och bör nog snart planteras om i en snäppet större kruka... fattas nu bara växthuset.

Fröskockor.

Tisdag och redan datum 23... vart har egentligen denna månad tagit vägen. Helt otroligt vad tiden rusar en förbi och att det nu bara är fem dagar kvar innan mars tar vid. Det är tydligt att det går fort när man har kul... och kul det är det. Alla skulle fått möjlighet att peta ned ett litet frö och sen fått följa med på den resan... så himlans kul och vad beroendeframkallande det är... kan inte längre tänka mig en vår utan frösådder. Lustigt hur ointresserad jag var av sånt för bara några år sedan och nu är jag då enligt sonen "helt komplett blomgalen" och snart blir han sur på mig igen då fröplanteinvarderingen i farstun tar vid om några veckor. Jag längtar och han fasar för stöket... är bara den gamle fyrbeningen och jag som uppskattar det gröna här inomhus.

Inspektion av plantkrukorna nere i källaren och 14 styckna av totalt 16 sådda Kronärtskockefrön har nu tittat upp ovan jordytan. Hmmm.. ska jag nu invänta de andra två eller ska jag redan nu plantera om dom i var sin kruka... om jag bara vetat vad som vore bäst... får fundera nån dag. Funderar också på vart dom ska vara här i sommar... nog bör man väl kunna ha dom i större krukor eller blir det galet tro..  måste dom kanske stå ute i odlingsbäddarna. Får kanske testa båda placeringarna i år så vet jag till ett annat år. Måste komma i håg att i tid även gräva ur bäddarna och fylla gödsel i botten av dom.. har tänkt men glömt varje år men nu måste det bara ske. Kanske redan nu ska börja skriva en "att-göra-lista" för årets säsong.

Vårkänning.

Strålande vacker torsdag 25 februari. Några plusgrader, takdropp och fågelkvitter i dom rätta tongångarna... tusen tack för det... som jag har längtat. Snabbade mig att röra ihop små miniäppelpajer i morse så jobbfikat intogs på bänken ute i solen. Så fantastiskt härligt och riktigt varmt om kinderna. Nu kan väl allt bara gå åt rätt håll hoppas jag.

Fick bara lov att fota de läckra små Fläderknopparna i dagens sol.. tala om maximal vårkänsla. Så otroligt fort det går för en del växter som fått en mer gynnsam placering invid husväggen.

Blomsterjuveler.

Men OJ vilken bra dag detta nu blev. Dels en fredag, sen en strålande sol o härligt töande varmt väder och så en riktigt lyxig blomstergåva av systeryster den äldre. En helt ny Pelargon... en fantastiskt vacker liten blomsterjuvel. Var det nu en Tulpanpelargon eller var det en Rosenpelargon hon sa det var... chansar på Tulpan. Supertjusig Vi två diskuterade just Pelargoner härom veckan och i samtalet kom frågan upp... -Herregud.. har vi gått o blivit tanter nu också?!   Och JO.. om Pelargonfascinationen definierar en tant jamen då sällar jag mig gladeligen till tantskaran. 

Tänk att jag i unga år rynkade så på näsan åt Mormor Irmas alla torra och fula blomsterskelett som stod undanstoppade i källaren... förknippade nog aldrig dom med det som hon senare hade blommandes i sommarens alla fönster. Och hemmavid så ryste jag varje gång som den stora Westerlundaren ståendes i farstun råkade petas på... den stickande doften gillades icke då. Lustigt hur mycket tycke och smak förändras under tid och hur jag nu inte alls kan låta en endaste dag gå förbi utan att få stryka bladen på min egna Dr Westerlund bara för att få känna på den underbara och fräscha citrusdoften den ger

Googlade på Pelargoner häromdagen och villhöverkänslan slog till på så otroligt många olika sorter... ställde mig faktiskt på väntan på en riktigt fin specialare som jag hoppas ska kunna bli min under våren. Inser att jag nog bara är en endaste liten pyttig kromosom ifrån att trilla dit på en riktig samlarmani...

Canna Indica.

Söndag 28 februari och månadens sista dag. Tror aldrig jag förr varit med om en februarimånad som gått så fort förbi... normalt brukar årets kortaste månad kännas som både den tyngsta och även den längsta men så icke i år. En helg med massiva plusgrader och ett enormt töande har det nu varit. Har stått på mina två meter höga drivor på baksidan och skottat altantaken allt eftersom snömassorna tryckts längre och längre ned.. vill ju inte ha ett likadant ras som 2018 då allt kom ned med ett dån en tönatt i mars. Kommer nog att ha snödrivor här bak läääänge nu i vår. Trösten är orden som kom från bonden uppe i byn att det inte fanns nån tjäle i marken och då kan det ju faktiskt gå riktigt fort med töandet... hoppas på ett enda stort sluuurp av all snö.

Tidigt i morse när de första små solstrålarna tittade in i köksfönstret så fastnade min frösådda Canna Indica på bild. Sex frön sådda men endast ett har än så länge grott. Fattar inte varför jag inte sandpapprade fröna först precis som det stod i rekommendationen... ibland är jag helt obegriplig i mina handlingar. Måste nog ta upp dom återstående fröna och göra det nu då.

Dela den här sidan